Första världskriget är slut och soldaterna är på väg hem. De är alla glada över att få träffa sin familjen igen och gå tillbaka till det liv de levde innan kriget. Men är det egentligen så enkelt? När de går inne i stan får de för sig att någon kastar handgranater på dem, men det visar sig vara gnisslet från spårvagnar. De flesta ska tillbaka till skolan och ta examen, men kan de sitta still vid en bänk och lyssna på en lärare? Vi får följa med en resa genom kärlek, vänskap, humor och sorg.
Till en början hade jag lite svårt att komma in i boken, men den blev bättre. Humorn och vänskapen mellan krigsveteranerna var det som gjorde boken väl värd att läsa. Även de delarna med kärlek och romans, och sorg var värda att läsa. Karaktärerna var bra beskrivna så man kunde lätt lära känna dem och ha sympati för dem. Men tyvärr fanns det några långtråkiga delar där jag bara vill lägga ifrån mig boken.
Författare: Erich Maria Remarque
Titel: Vägen tillbaka
Fristående fortsättning till På västfronten intet nytt
Sidor: 239
Utgivningsår: 1931
Första meningen: Återstoden av andra plutonen ligger i ett sönderskjutet skyttegravsavsnitt bakom fronten och vilar.
Betyg: 6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar